Vecka 5 (4+2)
Det börjar väl bli dags att byta ut ruvarräkningen till veckoräkning isället? Allt känns fortfarande overkligt. Jag känner absolut ingenting, Möjligtivs lite lite molande värk ibland. Å andra sidan är det ju väldigt tidigt ännu. Igårkväll berättade jag för min man. Skulle berätta idag men hade glömt bort att han skulle en snabbvisit till Stockholm. Jag la testet i en presentförpackning och skrev en lapp med texten "Hej pappa" och sedan sa jag åt honom att jag hade en överraskning till honom. När han öppnade lådan och stirrade på innehållet kom mina tårar på nytt. Även han fick tårar i ögonen. Vi fick dock behärska oss eftersom hans dotter är hos oss denna helgen och vi vill inte riktigt berätta för henne än och vill inte oroa henne med tårar. Gav presenten när hon satt på toaletten nämligen. Resten av kvällen pratade vi kryptiskt om monstret i magen för att inte avslöja för mitt 5-åriga bonusbarn. Barn är dock smartare än man tror, för precis innan hon somnade frågade hon mig "När kommer din bebis?" och idag har hon förklarat för mig hur bebisar i magen äter och hur det går till när de kommer ut... haha..