Igår såg jag fram emot ultraljudet på RMC och att för en gångs skull få gå dit i positiva termer. Men tji fick vi. Monstret var dött i magen. Gårdagen har sedan spenderats i massa gråt tillsammans med min man. Livet suger på nytt..
#2 -
-
Julia:
Finner inga ord <3 att ni kommit så här långt ger dock hopp inför framtiden även om det inte känns så nu. Kram
#3 -
-
Julia:
Finner inga ord <3 att ni kommit så här långt ger dock hopp inför framtiden även om det inte känns så nu. Kram
#4 -
-
Anonym:
Men gumman då! Så oerhört tråkigt att höra! Finns inga ord! Sänder enorma kramar till dig! kram Genus Longing
#5 -
-
A:
All styrka till!! Ge inte upp hoppet ni kommer en dag få barn. Ta er tid att sörja för att kunna gå vidare.
Massa kramar!!
#6 -
-
L:
Nääe! Alltså, livet är så in i helsike orättvist! Jag hoppas verkligen verkligen att ni orkar fortsätta kämpa och att ni en dag lyckas få ett 9-månaders-monster!! Kramar! <3
#7 -
-
Marielle Arkander:
Finner inga ord! ♡ Fy.. :( Så otroligt tråkigt att läsa, all styrka till er! Många kramar!
#8 -
-
J:
❤️
Tänker på er, det är inte rättvist. Kram.